Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänarnas tjänare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- Sådan är världen, fortfor han, sådant är livet;
men när det är sådant, men när du ser att det är
sådant, så återstår endast att leva det, och ta det
som en hederssak att leva tills döden kommer och
befriar.
- Nej, jag vill dö nu! snyftade ynglingen.
- Vem vill icke det, min son! undföll det
gubben. Om du visste... Om du visste...
Men här hejdade han sig.
- Vad skall vi göra åt det då? - Gå till
fader Martin och få dig mat, och ett glas vin, men
bara ett; gå sedan och sov ut! Sov ett dygn eller
två! Och kom sedan igen, får jag se på dig! Så! Gå
nu! - Men du skall få en licentia av mig!
Han satte sig ner, skrev på ett blad han rivit ur
boken, och med denna fullmakt gick ynglingen, något
dröjande dock och skamsen.
Abboten blev sittande men kom sig icke för
att skriva. I stället började han plocka sönder brödet
och strödde bitarna på bordet. Strax kom en liten
fågel och pickade upp; det kom flera, och de satte
sig på den gamles hand, armar och skuldror.
En vinreva hängde ner från pergolan och gungade
sakta för vinden. Dess skruvformiga klänge trevade
ut i luften för att söka stöd. Abboten tyckte det var
lustigt, och på lek stack han ut sitt finger:
- Kom, du lilla, skall du få stöd.
Klanget tycktes höra, och strax kastade det sig
med en volt om hans finger och slog en ring om
detsamma.
- Skall jag få ringen? skämtade han. Kanske
jag skall bli biskop. - Gud bevare mig!
I lövsalens dörr trädde dekanen in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
