Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänarnas tjänare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJÄNARNAS TJÄNARE 167
där en eremit bodde i en grotta. Men folket kbm
efter och drog honom ut, förde honom åter till Rom,
där han mottog konsekrationen under namnet
Gregorius I.
I tretton år regerade Gregorius över världens
forna härskarinna. Han var ståthållare, ty exarken
i Ravenna fanns icke mer, sedan longobarderna
fördrivit honom. Han begärde hjälp av kejsaren i
Bysanz, men fick ingen; då måste han ensam taga
styret, och lyckades med ordets makt avväpna
konungen Agilulf som hotade Rom.
Men han var även biskop, och som sådan skötte
han samtidigt alla västerländska församlingar,
lyckades få dem att övergiva arianismen och
sammansluta sig till >en enda bekännelse, som blev den
allmänna, och kallades så eller den katolska.
Till Englands hedningar skickade han förre
novisen Augustinus, då denne snart hade övervunnit
börjans svårigheter. Och den lille frossaren slutade
som ärkebiskop i Canterbury.
’Den förr så skygge och levnadslede mannen
hade med en stor verksamhet fått de erforderliga
krafterna, och med kallelsen hade följt förmågan.
Men han hade tid med allt, stort och smått.
Han reformerade liturgien, skrev brev och författade
böcker, ordnade kyrkosången.
Men hans leverne var lika enkelt som förr. I
Lateranpalatset hade han sin cell, och från den
regerade han andarna, uppifrån Skottlands berg ner till
Herkules’ stöder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
