Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ismael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISMAEL 171
hand på sig själv; och när hon följde honom i döden
fingo vi bära skulden; mistade egendom och frihet.
- Eleazar! utbrast främlingen. Känner du inte
mig?
- Nej!
- Men om jag nämner mitt namn vet du vem
jag är. Julius, greve Julius...
- Är ni... greve Julius?
- Jag är densamme, vars dotter Florida
uppfostrades i Toledo och föll i händerna på konung
Roderik, rövaren och vällustingen ... Får jag stiga
in till dig i din kammare; vi ha nog mycket att säga
varann ?
Eleazar tvekade, ehuru de båda som kränkta
fäder till förlorade barn kunnat ha mycket
gemensamt. Han var nämligen rädd för de kristna, som
nyss förut börjat judeförföljelse.
Greven förstod detta, men släppte icke taget, ty
han föreföll ha en bestämd avsikt med sitt besök.
- Låt mig in i din kammare och jag skall med
tre ord säga dig min hemlighet och din.
Eleazar ville icke ge med sig, men började
parlamentera.
- Säg ett ord! Ett enda, som övertygar mig!
bad han.
- Oppas! Där har du ett!
Eleazar öppnade ögonen, men bad om ett ord
till.
- Zijads son!
- Bättre! sade Eleazar. Men nu det sista!
- Bar-Koch-Ba!
Eleazar räckte sin hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
