Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ismael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mussa Ibn Nassir kom dagen efter med
huvudstyrkan.
Västgötakonungen samlade hastigt 100,000 man,
och troende sig oövervinnelig åkte han ut att beskåda
segern. Utklädd i siden och guld som en bysantinsk
kejsare, låg han i en elfenbensvagn förspänd med
två vita mulåsnor, åtföljd av munskänkar och
harems-kvinnor.
I tre dagar gick allting väl, men på den fjärde
hände något oväntat. Inklämda mellan Andalusiens
berg och floder hade hans skaror svårt att röra sig,
och konungen hade lägrat sig vid stranden av
Guadalete. Då såg han från höjderna sitt folk störta
ner som en flod, ena avdelningen under ärkebiskopen
Oppas, den andra under greve Julius. Roderik som
trodde att de flydde för påtryckning av fienden,
bröt upp lägret, men kunde icke vända utan trängdes
ner i floden. Simmande ville han uppnå andra
stranden, men där möttes han av bågskyttar.
På en röd klippare kom nu en amazon sprängande
ner till stranden, steg av hästen och riktade sin båge
mot den drunknande, som höll sig mitt i strömfåran.
På andra stranden såg han sina skaror som gjort
halt och viftade med vita fanor till fienderna på
motsatta sidan, tecknande fred!
När han förstod att förräderi var å bane, gick
han till botten, och med honom hela västgötariket.
Men Mussa tågade genast på Toledo, innan nytt
konungaval kunde ske, och därmed var Islam hemma
i Europa och förblev så ända till 1492.
Judarna, som givit morerna den kraftigaste
hjälpen, blevo genast befriade, och i var enda stad
i Spanien sattes en jude som ståthållare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
