Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tusenåriga riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 HISTORISKA MINIATYRER
Det var som i gyllene åldern, eller så som
kyrkofäderna tänkt sig det tusenåriga riket.
Luften var mild som en vårdag och himlen var
klar ända till middagen. D;å mulnade det.
Ingen åt, ingen drack, men alla togo båd och
klädde sig i helgdagsdräkten. På eftermiddagen
tågade processioner av präster och munkar sjungande
litanior, i vilka folket instämde.
Kyrie eleeson! hördes över hela staden. Herre,
förbarma dig, Kriste, förbarma dig! Hela Rom
beredde sig på sin avrättning.
Men det fanns en del otrogna och förkomna, éom
icke väntade något nytt, och de hade samlats nere i
ruiner och katakomber, där de höllo backanaler och
orgier.
I ruinerna efter Neros gyllene hus hade stadens
libertiner och skökor anordnat ett symposion i stor
skala.
Mitt på golvet brann en eld omgiven av bord
och bänkar. Mat och vin fanns i överflöd, ty det
var bara att taga i visthus och källare. Musik, sång
och dans vankades, och som mellanspel njöt man
att se hur läderlappar och ugjglor brände sig på
elden och stektes levande.
Glädjen stod högt, men var icke rätt otvungen.
Även här filosoferades och profeterades:
- Inte kommer någon yttersta dorn i dag, inte,
menade en ung man, som kunnat vara avkomling åt
kejsar Nero.
- För resten om det kommer, värre än vi haft
i livet kan icke döden bjuda oss.
- Jag har alltid tyckt att vi varit i helvetet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
