Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eremiten Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EREMITEN PETER 205
De följde Rhenfloden neråt Donau, på vars
stränder stora stråkvägen gick till Österlandet.
När de kommo till ungerska gränsen hade
antalet vuxit till 60,000. Konungen i landet, Kolowan,
var just icke gästfri av sig, och icke att leka med
heller. Korsfararna fingo en aning om att de icke
voro så välkomna, och därför skickade de sina enda
beridna män, det var jämt sex stycken, i ambassad.
Kolowan befann sig i Pesth med en välordnad
här, och han,s länder njöto av fredens välsignelser,
då sändebuden anlände.
- Vad önsken I? frågade han.
- Vi söka fritt genomtåg till Konstantinopel.
- Huru många ären I ?
- Sextiotusen man vid pass.
- Ehuruväl jag känner mig hedrad av besöket,
kan jag icke mottaga gräshoppor. Jag har hört om
er vilda framfart; jag vet att ni ingenting medfört
att äta och att ni tigger och stjäl. Vänd därför om
till ert land, eller betraktar jag er som fiender!
Sändebuden redo tillbaka och framförde
konungens svar, men Peter eremiten ville icke vända om.
- Fram, fram, korsmän, kristmän! ropade han,
och hela skaran gick över gränsen.
Eremiten red på en åsna i spetsen och visste
icke vad som hände bakom honom. Men där
plundrades, där dracks vin och skändades.
När konungen fick höra vad som skett, red han
ut med hela sitt rytteri; och när han såg dessa
trashankar, rusiga och vilda, men alla märkta med
det röda korset, så blev han utom sig och skred till
anfall. Vad som icke flydde, trampades ner och
sablades ner på fälten, och så grundligt att av de 60,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
