Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sju goda åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De sju goda åren.
Monsieur Voltaire, kammarherre hos
Fredrik den Store, innehavare av den mycket värderade
Pour le Mérite, akademiker, med mera, för tillfället
gäst, på tredje året, i Sans-Souci vid Potsdam. I
flygeln, där han blivit inhyst, höll han på med ett
brev just i den sköna aftonstunden. Luften var stilla
och varm, så att den kinkige fransmannen, som alltid
frös, kunde hålla fönstret öppet.
Brevet var halvskrivet och dedicerat till
markisinnan, kardinal Fleurys väninna, som gjorde finare
spiontjänst genom sin korrespondens med utlandet.
... »allt är förgängligt nämligen» skrev pennan,
»och att det här inte skulle räcka, det var klart.
Jag skall sitta som en magister och korrigera hans
dåliga vers, han som varken kan tyska eller franska.
Elak som en apa har han skriblerat satirer om alla
Europas furstar, visserligen icke ämnade att tryckas,
men så gemena och orättvisa... Emellertid, kära
väninna, och i tanken på vad som förestår, har jag
låtit kopiera hans pamflett, och i den stunden han
slår till, så slår jag igen. Om ni visste vad detta
Preussen är och kan bli! En konturtecknad örn, som
har ena vingspetsen vid Rhen (Jiilich-Berg) och den
andra på ryska gränsen. Det är lakuner här och där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
