Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt I: Vingården och mausolén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8 VID HÖGRE RÄTT
LAGMAN SK AN.
Man får icke tala örn sin lycka; olyckan kan sta
och lyss.
LAGMANNEN.
Vad skulle det göra; jag är ju född med
segerhuva!
LAGMANSKAN.
Akta dig, akta dig! Vi ha många avundsmän
och onda ögon lura på oss!
LAGMANNEN.
Så få de göra’t; det har ju aldrig varit annat.
Men jag har stått mig likafullt.
LAGMAN SK AN.
Hittills, ja. Men grannen tror jag icke om gott;
han går omkring i byn och säger att vi avhänt honom
hans egendom med svek, och mycket mera sådant som
jag inte vill nämna. Det gör visst ingenting när man
har rent samvete och ett fläckfritt liv bakom sig. Mig
gör förtalet ingenting; jag går i bikt och messa och är
färdig lägga igen mina ögon när stunden kommer för
att åter öppna dem en gång och skåda min domare i
ansiktet. Då vet jag också vad jag skall svara J
LAGMANNEN.
Vad skall du svara?
LAGMANSKAN.
Så här: felfri var jag icke, Herre, men var jag ock
en fattig syndig människa, så var jag dock en smula
bättre än min granne.
LAGMANNEN.
Jag vet inte varför du kommit in på dessa tankar
just nu, och de behaga mig ej. Är det kanske därför
att mausolén skall vigas i dessa dagar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
