Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt II: Förmaket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROTT OCH BROTT 139
MAURICE.
Vilken kväll, vilken underbar dag! Jag kan ännu
icke fatta att ett nytt liv har börjat! Tänk, hundra
tusen francs anser direktören säkert vara mina... Jag
köper en villa för tjugo tusen utanför stan, så har jag
åttiotusen kvar! Jag kan icke fatta detta förrän i
morgon, ty jag är trött, trött, trött.
Sjunker ner i stolen.
Har ni varit lycklig någon gång?
HENRIETTE.
Aldrig! - Hur är det?
MAURICE.
Ja, vad skall jag säga! Jag kan inte säga det;
men jag tänker mest på mina ovänners grämelse...
Det är ju otäckt, men så är det!
HENRIETTE.
Är det lyckan att tänka på sina ovänner?
MAURICE.
Segraren räknar ju döda och sårade fiender för
att få ett begrepp om sin seger.
HENRIETTE.
Är ni så blodtörstig?
MAURICE.
Egentligen icke; men när man känt andras
klackar trampa en på bröstet under åratal, så är
det ju skönt att få kasta av fienden och andas!
HENRIETTE.
Tycker ni icke det är underligt att ni sitter
här ensam rned mig, en främmande obetydlig flicka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
