Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt IV: Korsvägen; »Väntsalen»; Korsvägen; Tingssalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
204 VID HÖGRE RÄTT
HENRIETTE.
Hör på, får du döma. - När Maurice skildes från
mig i skogen, sade han sig vilja se Marion ensam,
medan modren var ute. Nu uppdagas efteråt att
han råkat modren! Han har således ljugit för mig!
ADOLPHE.
Det sista är möjligt och motivet kan ju vara
gott, men hur kan man därav sluta till att han begått
mordet?
HENRIETTE.
Förstår du inte det? - Förstår du inte?
ADOLPHE.
Inte ett grand!
HENRIETTE.,
Därför att du inte vill! - Men då återstår mig
endast angiva honom, så få vi se om han kan
konstatera alibi.
ADOLPHE.
Henriette! Låt mig säga dig hela den bittra
sanningen. Du, liksom han, är på gränsen - av
sinnessjuka. Ni äro gripna av misstänksamhetens
demoner och sarga varandra med de till hälften onda
samvetena.
Få höra om jag nu gissar rätt: han misstänker
också dig för att ha dödat hans barn?
HENRIETTE,
Ja, så vanvettig är han!
ADOLPHE.
Du kallar hans misstankar vanvettiga, men dina
egna ej!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
