Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Adelsö och Björkö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 HÖVDINGAMINNEN
det var bilden av Guds son, som dog för
mänsklighetens räddning. Nu kanske du fattar det; och då
du blivit utsedd till det stora försoningsoffret, så
följer du endast Herren Kristus’ föredöme och ger ditt
liv för folket.
- Det vill jag inte, ropade konungen; jag vill
inte dö, aldra minst för detta packets skull.
Och som han var en listig man, lät han bära sig
till tingssalen.
Där talade han om gudarnes vrede, och sökte
dess orsak i nya läror från främmande land, om
trollkarlar som kommo och undergrävde den gamla tron,
gjorde människorna veka och fega, föregåvo sig bota
sjukdomar, stulo utsatta barn som voro helgade
gudarne, och sådant mera.
Detta var att utpeka Folke; prästerna skriade,
mängden stämde in, och främlingen skulle dö.
Folke kunde icke försvara sig, han endast
åberopade Ragvald som vittne för sin goda vilja och sitt
fromma leverne. Denne drogs fram, och han vittnade:
- Främlingen har sagt att de gamla gudarne äro
döda, och att den nye guden blivit död på ett kors
för mänskligheten ...
Här skrattade hela församlingen högljutt.
- På ett kors! ropade de. Låt oss se främlingen
på ett kors!
Och där timrades ett kors, som restes uppe på en
backe åt sjön. Folke blev fastnaglad, utan klagan,
utan motstånd. Han kände som en ära att få just en
sådan död.
I två dagar hängde han där och i nätter; såg
solen gå upp och solen gå ner.
Folk gick därut för att akta på honom; men han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
