Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Vikingaliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 HÖVDINGAMINNEN
av de svagare gömde sig i buskarne av fruktan att
väcka avund. När de ätit, begärde de vatten.
Torwald led själv av törsten, men han njöt så
obeskrivligt av sönernas kval att han låtsades ha
glömt var källan var.
Den salta maten hade verkat, och alla tolv med
yxor i händerna uppfordrade fadren att genast fara
dem till källan.
Han förde dem vilse med avsikt, men när de
märkte det, spridde de sig och började själva söka.
Ett anskri inne i skogen samlade hopen kring en
grop, som skulle vara källan, men den hade sinat.
De röto och tjöto, tills Torwald blev rädd, ty detta
fallet hade han icke tänkt sig. Han förde dem
tillbaka till grottan, där han gömt ett mindre fat, vilket
sprundades opp och befanns innehålla vitt vin.
Trä-skålarne räcktes, var och en fick sin full. Det var
ljuvligt; törsten lade sig, och sinnena befriades.
Men efter en stund visade sig olika verkningar
hos de unga kämparne.
Qrim gick rakt på fadren och fordrade mer. Då
denne nekade, lyfte han hand, men fick tillbaka ett
slag vid örat så att huvet skakade under det näsan
gick i blod.
Men Torwald fann för gott låta dem få rus, och
han gav fatet ifrån sig. De drucko, de slogos, tills
de slutligen föllo i sömn.
Fadren blev ensam nykter, och nu gick han och
samlade alla yxorna, som han låste in i skeppets
kräpp. Sedan vandrade han ut på ön för att finna
vatten, och han fann verkligen regnvatten i en
bergskreva.
’- Nu har de smakat vinet! sade han sig själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
