Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Bjälbo-jarlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÄLBO-JARLEN 165
och plockar ut agnar och ogräs ur Herrans åker.
Är det läkaren, är det magister Isak?
- Jag skulle inte få säga det, kvidde den sjuke
prosten.
- Nu gråter du, men du skrattade nyss, ty du
förstod inte bättre; du förstod inte att den vise
Salomo, som säger att all visdom är fåfänglighet,
även menar denna lära vara fåfänglighet, och
därför slutar han med denna bekännelse, som du skall
hålla i minnet: »Stoftet måste åter komma till jord
igen och anden till Gud igen»; och huvudsumman
av all lärdom blir den: »Frukta Gud och håll hans
bud.»
- Jag söker hålla Guds bud, gentog domprosten,
men det står i Guds bud: Vad Gud förenat, skall
människan icke åtskilja, och ändock har man skiljt
mig från maka och barn ...
- Är du där igen?
- Ja, ja, jag kan aldrig glömma dem, och denna
kväll aldraminst; jag fick se dem i morgse genom
gallret - min lilla dotter, min Agnes, och hon
sträckte ut handen för att få en julgåva, men jag
ägde intet att ge... Kol, min broder, hav
medlidande, släpp mig ut, i kväll bara, denna enda
välsignade kväll, du har makt till det, du kan med ett
ord... De bor nere i staden hos en faster som är
änka efter köpman Holst, jag vet var de bor, ännu
är det icke för sent...
Han föll på knä och grät. Biskopen, som trodde
sig ha lidit all livets bitterhet, var dock främmande
för denna sorg.
- Det är icke barnet du sörjer, det är kvinnan
du åtrår! dömde han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
