Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Karl Ulfsson och hans moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 HÖVDINGAMINNEN
ner. Artigheten mot könet är alltid att bygga på,
och pandarer mer eller mindre eteriska finnas
alltid tillhands. Men att hon njutit kärleken allt sedan
hon var fjorton år, celebrerat coitus framför åtta
barn, borde väl ligga emot helgonförklaringen; dock,
som sagt, artigheten mot könet och det där; och en
åsna finner alltid andra åsnor som beundrare. För
tillfället stå dock icke hennes utsikter högt, ty hon
faller alltför ofta för små frestelser att gå ut i
sällskapslivet, till och med på dans, någon har sagt på
jakt; men kommer hon till Heliga graven, så är ett
gott stycke vunnet, ty Birger skall slås till gravriddare
där, och sedan har hon förspänt.
- Alltså, låtom gumman hållas så länge hon är
oskadlig. Jag följer till Neapel för att roa mig,
och du återvänder hem. Kostligt vore i alla fall om
jag skulle bli son till ett helgon; varifrån har de
fått det där ifrån att förguda syndiga människor?
- Det är hedendom, gammal romersk
hedendom. Apoteosen minns du, ända ifrån Romulus som
blev förklarad gud, ända till uslingen Domitianus...
Om. jag skulle skriva mina uppenbarelser, så skulle
jag skildra världen som ett dårhus eller ett helvete...
- Och om jag blev förklarad helgon, svarade
riddaren, så skulle jag stiga ur graven och bevisa
med ord och gärningar att jag intet varit.
- Du vet icke var du slutar! Minns du vår
vän signor Giovanni Boccaccio från Certaldo; han
är präst nu!
- Kors, är han präst! Ja, man kan aldrig veta!
Svågrarne skiljdes, den ena för att fara åt norr,
den andra åt söder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
