Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Kungshamns-gisslan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGSHAMNS-GISSLAN 225
Om aftonen samma dag stod riksföreståndaren
på Blockhusets torntak med sina hövdingar och
betraktade danska flottans manövrer vid Kungshamn.
En svag nordan hade givit vind i seglen och
kungsskeppet med konvoj styrde in i Skurösundet,
kvarlämnande dock tvenne svåra galioter.
- Nu går han till Dalarö och Älvsnabben, sade
Gustav Vase; I skulle aldrig ha givit den fågeln mat,
så hade han icke flugit.
- Dröj lite, herr Gustav, så må vi se om han icke
säger tack för maten. Sviker ej mitt öga, så kommer
en båt från galioterna styrande hit.
- Jo, den kommer, bekräftade Lars Siggeson,
och med vit duk på förstången.
- Håll då kartoverna i ordning, sade doktor
Hemming, ty med juten och djävulen skall endast
underhandlas med krut. I sextio år har jag
underhandlat med danskar, och varje gång blivit slagen;
men kom jag med lans och lod, så blev han slagen.
Stockholm tog jag in med byssor och kulor; Kalmar
tog jag också, men då ägtle vi bara stenar att kasta,
och det gick ändå. Men mulbändas med jutar, nej:
»Svenske män, I vakter eder än
för brev som de daner skriva!»
Herr Sten gick ner i stranden för att sända ut
båt mot danska parlamentären och han följdes av sina
paladiner.
Sveriges riksföreståndare, ännu icke trettioåring,
högväxt, blond, blåögd, mera bonde än herreman,
gjorde icke det starka intryck av härskare; han var
alltför obevakad, lätt att påverka; hans saknad av
sund misstro kunde härflyta av bristande erfarenhet;
15. - Strindberg, Hövdingaminnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
