- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 43. Hövdingaminnen /
228

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Kungshamns-gisslan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228 HÖVDINGAMINNEN

underhandlingarne, men när doktorn slutat andra
läsningen, hade han sitt ultimatum färdigt:

- Hören, herrar, vänner och ^svenske män! Detta
brev är en sannfärdig mans, men det är även den
frätande sorgens tunga ord; där är litet Dyveke med,
och saknadens tårar ha spätt i bläcket. Men tro mig,
sorg förgår, lyckan förhärdar, och med god vind
torkar motgångens tårar. Därför, och för att benyttiga
ett upprört hjärtas snart förgående redobogenhet, så
tagen mitt förslag: herr Sten går till mötet i Dalarö,
och vi här närvarande, en för alla, alla för en, gå i
båt, att som gisslan svara för konung Kristians
person. Jag har talat!

- Och väl talat, gamle käre vän och fader!
svarade herr Sten, under det herrarne tecknade bifall.

Beslutet var fattat och skulle oförtövat sättas i
verket. Tre timmar senare var herr Sten på väg till
Dalarö, men då sutto de sex herrarne i danska båten,
som lade till vid den större galioten i Kungshamn.

Doktor Hemming stod vid fallrepstrappan, stödd
på Gustav Erikssons starka arm, och skulle stiga
först ombord, då han plötsligen slog sig för pannan
och steg tillbaks i båten:

- Herre Jesus, viskade han, det var ju vi som
skulle begärt gisslan för herr Stens person! Tänk
att han kunde lura oss, mig, Hemming Qadh!

I detsamma lyftes hela båten i taljor och dävertar
ombord; och när svenska herrarne upptäckte sveket,
voro de snart övermannade, ty de voro vapenlösa.

- Vinden har vänt, gude vare oss nådig! var
allt vad doktor Hemming kunde få fram, innan han
föll i en slö resignation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:31:17 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/hovdminn/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free