Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Kungshamns-gisslan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGSHAMNS-GISSLAN 235
Fru Kristina svarade icke, utan vände sig bort
för att tala vid Erik Abrahamsson:
- Det var ingen vacker bragd på Tiveden, herr
Erik, sade hon; dock I menten ont emot oss, men
Gud haver vänt det till godo.
- Jag gjorde min plikt mot landets rättmätige
konung...
Herr Erik Johansson Vase, som stod vid en dörr,
ville gå ut att söka sin maka, Cecilia, men han
hindrades av en knekt, som ropade:
- Ingen ut, men alla in!
Detta väckte oro i salen, Joakim Brahe släpptes
i detsamma in genom en dörr och gick rakt på sin
svärfar, Erik Johansson:
- Här är ont och onda råd, svärfar, därför skall
jag hastigt säga er min hemlighet. Gustav, er son,
är lös; han sökte upp mig på Tärna och ville resa
folket, men jag avrådde honom; så gick han norrut;
har varit synlig hos gamle Jakob Ulfsson i
Mariefred, och vid detta laget är han gripen av danska
utskickade.
- O, herre himmelens Gud, min son! - Då är
det ute med oss!
I detsamma öppnades flygeldörrarne; konungen
syntes jämte Gustav Trolle och bakom dem den
ryslige Slagheck, vilken dock drog sig ut igen.
Konungen var strålande glad, skakade händer
och bad sitta.
- Sitt, sitt, god vänner! manade han; vi ska
bara tala liten smula samman.
Och han satte sig på tronen lik en ludi magister,
den där skall ställa till rätta en liten misshällighet
mellan scolares.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
