Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Vasa-arvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAS A-ARVET 311
melsen att man i Stockholm inför ständer och råd skulle
uppgöra om rikets styrelse och att konungen med
hertigen där skulle infinna sig personligen. Men när
hertig Karl därjämte fordrade utlämnandet av
Sigismunds trognaste anhängare, så sade denne bestämt
nej, då en sådan låghet icke fann ett rum i hans sinne.
När farbrodern dock svor vid sin själs salighet att
herrarne intet ont skulle vederfaras, utan att »de
skulle dömas av en riksdag i närvaro av kejserliga,
kungliga och furstliga sändebud», så badö desse själve
att få bli utlämnade för riksfridens skull. Sålunda
råkade Erik Sparre, Ture Bjelke, Gustav och Sten
Baner samt Göran Posse att bli fängslade, och två år
senare dömdes de till döden i Linköping av en
domstol, som åtminstone icke var kejserlig, och där Göran
Perssons son uppträdde som åklagare.
Sigismund satt kvar på Linköpings slott sedan
hertig Karl dragit upp till Stockholm, och hans syster
Anna höll honom sällskap. Det hade just kommit ett
brev från hertigen, vilket kullkastade alla Sigismunds
beslut att infinna sig vid den beramade riksdagen.
- Jag kan icke underhandla med denna man,
utfor konungen och kastade brevet på golvet; han blir
ju ond, när jag svarar honom på sak; han vägrar att
igenlämna skeppen, som icke voro mina, och det
plundrade godset behåller han; mina trognaste vänner
fängslar han som förrädare och han kallar mig rikets
fiende därför att jag infört främmande soldater i
landet; när jag då svarar att jag inga andra knektar äger,
och då jag anmärker att han själv hyser utländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
