Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Ölandskungen och den lilla drottningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖLANDSKUNGEN OCH DEN LILLA DROTTNINGEN 339
En stor triangel av trä bärande en armé av buteljer
med vidhängande korkar ådrog sig överstens
uppmärksamhet med dess sällsamma utseende.
- Vad är det? frågade han.
- Det är kanariefåglarne!
Han måste le:
- Gloria mundi! En butelj och en kork utgör
en kanariefågel.
Lorenz von der Linde visade sig nu, yrvaken
och röögd:
- Vem väntar .Wurtz på?
- På prinsen.
- Han är oppe i sin tornkammare, instängd.
...– Har han kommit hem?
- För en timme sen!
Översten stod handfallen, men skyndade upp i
nordvästra gången och bultade på prinsens dörrr. -
Då intet svar följde, öppnade han dörren, som befanns
olåst.
På en fältsäng låg prinsen med en våt handduk
om pannan.
- Det är slut! suckade prinsen.
- Vilket?
- Allt!
Prinsen reste sig, steg upp och föll ner igen
vid skrivbordet.
- Jag har skickat skriften till drottningen med
ett brev, däri jag uttrycker min avsky för författaren
och betygar regentinnan min orubbliga trohet. Ja,
det fanns intet annat, ty mäster Jon förmodade
avskrifters tillvaro.
- Det var nog det klokaste!
- Det enda! - Nu får jag gifta mig med Brita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
