Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Ölandskungen och den lilla drottningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 HÖVDINGAMINNEN
crona. Hon hade adlat honom, dels därför att hon var
skyldig honom pangar, dels för att förödmjuka adeln.
Och hon tillät honom en intimitet, som kunde väcka
de andres svartsjuka, ty Kristina ville alltid föra med
sig* ett svep av svartsjuka män, som slogos då och då,
varför hovet liknade en hundgård.
Lejoncrona-Holm kom straxt vid kallelsen.
- Sitt ner, Lejoncrona, befallde drottningen.
Stiernhielm, som stått hela tiden, förstod skymfen.
- Vi ska tala om kostymerna till Euripides, sade
drottningen, ty den skall spelas om tre veckor, ser
Lejoncrona; min vän Rosenhane skall översätta den;
sitt ner! - Jo, jag behöver en Artemis, den känner
Lejoncrona ju?
Lejoncrona funderade:
- Artemis ? Det är ju ...
- Diana, ifogade drottningen för att rädda hans
ära; men Stiernhielm hade hunnit med ett leende.
- Hör nu, arkivarien, upptog Kristina, han är
trött - jag menar på arkivariesysslan; jag har en
presidentstol ledig åt honom i Dorpat.
- I Dorpat? svarade Stiernhielm, betänksamt. -
Det är så långt borta från hem och vänner.
- Men när jag bjuder! Och stolen är min!
Nu var ingenting mer att förlora, och därför
släppte dalkarlen lös:
- Sant, svarade han; stolen är ers majestäts,
men r-n är min; den sätter jag var jag vill!
Kristina älskade just sådan konversation, och
hon skrattade, först, men i nästa ögonblick steg hon
upp, gick rakt ner till Pimentelli och började spatsera
med honom.
- Detta är den dummaste nation i världen, sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
