Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Ludvig den helige gör mig bekant med salig Orfila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag frambär min tack till laboratoriets
föreståndare, som låtsar icke intressera sig för mina
angelägenheter, och jag lämnar denna nya skärseld med
en outsäglig invärtes glädje.
*
Jag tar min morgonpromenad på
Montparnasse-kyrkogården så ofta jag icke besöker
Luxembourg-trädgården. Några dagar efter det jag slutat min
undersökning vid Sorbonne, får jag nära den öppna runda
platsen på kyrkogården syn på ett gravmonument av
klassisk skönhet. En vit marmormedaljong återgiver
de ädla dragen av en vis åldring, som inskriften på
sockeln presenterar för mig såsom – Orfila, kemist,
toxikolog. Det var min beskyddande vän, som
sedermera mången gång har väglett mig genom de kemiska
operationernas labyrint.
En vecka efteråt, när jag gick utför rue d’Assas,
tvärstannade jag framför ett hus med klosterlikt
utseende. En stor skylt gav mig upplysning om
byggnadens bestämmelse: Hotell Orfila.
Åter och återigen Orfila!
I de följande kapitlen skall jag förtälja om allt
som tilldrog sig i detta gamla hus, dit den osynliga
handen jagade mig för att bliva tuktad, undervisad
och – varför icke – upplyst av ett inre ljus!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:34:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/strindbg/inferno/0026.html
