- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 28. Inferno och Legender /
63

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Skärselden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Sarons dal, där icke blott liljorna blomstra, utan
även syrener, Robinier, Paulownier.

Jag är bedrövad till döden, men de glada skratten
från unga flickor, som osynliga leka där nere under
träden, stiga upp till mig och röra mitt hjärta,
återväcka mig till livet. Min levnad förrinner och
ålderdomen nalkas. Hustru, barn, egen härd, allt
är skövlat; höst inne, vår därute!

Jobs bok och Jeremias klagovisor trösta mig,
emedan det finnes en viss överensstämmelse
åtminstone mellan Jobs öde och mitt eget. Är jag icke
slagen med onda bölder; har icke fattigdomen fallit
tung på mig; mina vänner övergivit mig?

»I sorgdräkt går jag, utan sol. Jag har blivit
schakalers broder och strutsars anförvant. Huden
på min kropp har svartnat, och mina ben brinna
av hetta. Och min harpa tjänar till sorgelåt, och
min flöjt till klagoljud.»

Så Job! Och Jeremia uttrycker i två ord hela
min avgrundsdjupa bedrövelse:

»Jag har glömt bort vad lycka var!»

I denna sinnesförfattning får jag under en trög
eftermiddag, då jag sitter böjd över mitt arbete,
höra ljuden från ett piano bakom lövverket i dalen
under mitt fönster. Jag spetsar örat såsom
stridshästen vid trumpetens skall; jag rätar på mig, känner
själen omstämd och andas djupt. Det är Schumanns
Aufschwung. Och vad mera är, det är helt visst
han som spelar! Min vän, ryssen, min lärjunge,
som kallade mig fader, därför att han hade lärt allt
av mig, min famulus, som gav mig mästarenamnet
och kysste mina händer, därför att hans liv tilltog där
mitt började avtaga. Det är han som har anlänt från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:51:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/inferno/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free