Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Skärselden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slingrade sig, men bestyrkte ryktet om dennes
förestående ankomst till Paris.
– För att mörda mig! ifyllde jag.
– Säkerligen. Var på er vakt!
Den morgon jag öppnade porten till det hus där
min dansk bodde, för att återgälda hans visit, låg
en jättestor dansk dogg – vilken tillfällighet! –
med utseende av ett odjur på gårdens stenläggning
och spärrade vägen för mig. Ofrivilligt, utan att
överlägga eller tveka gick jag genast ut på gatan
igen och återvände samma väg jag kommit, inom
mig tackande makterna för att de varnat mig, så
viss var jag på att ha undkommit en okänd fara.
Några dagar senare, när jag ville förnya besöket,
satt ett barn på tröskeln till den öppna porten och
höll ett spelkort i handen. Erkännande min vidskeplighet,
kastade jag en blick på kortet. Det var spader
tia!
– Elakt spel! i det här huset.
Och jag drog mig tillbaka utan att stiga in.
Denna afton var jag efter vad som tilldragit
sig på middagsstället fast besluten att trotsa både
Cerberus och tian, men ödet ville annorlunda, och
på Brasserie des Lilas anträffade jag den jag sökte.
Han var förtjust att se mig, och vi slogo oss ned
vid ett bord på terrassen.
Under det vi upplivade våra gemensamma minnen
från Berlin återföll han i sin gamla roll av förtrogen
umgängesvän och talade sig varm. glömde små
misshälligheter, tillstod riktigheten av åtskilligt, som han
offentligen hade förnekat – – – Plötsligt tycktes
han erinra sig någon plikt eller något givet löfte;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
