- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 28. Inferno och Legender /
103

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Helvetet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då upp, öppnar bägge fönstren, tänder två ljus.
Sittande vid bordet med ljusstakarna framför mig
och erbjudande mig som skottavla, med obetäckt
bröst, eggar jag de okända:

- Här han I mig nu, edra fånar!

Då förnam jag en kvasielektrisk ström, i början
svag. Jag ser på kompassen, som jag anordnat till
indikator, men ej ett spår till missvisning står att
upptäcka, följaktligen finns här ingen elektricitet.

Men spänningen tilltar nu, mitt hjärta slår starkt;
jag gör motstånd, men blixtsnabbt laddas min kropp
med ett fluidum, som kväver mig och suger ut hjärtat.

Jag störtade utför trapporna för att komma in
i salongen på nedre bottnen, där man hade ställt i
ordning en provisorisk bädd åt mig för den händelse
den skulle behövas. Där låg jag i fem minuter och
samlade tankarna. Kan det vara strålande elektricitet?
Nej, ty kompassen har förnekat det. En sjukdom,
som åter framkallats av rädslan för tvåslaget? Nej,
eftersom mod ej tröt mig då jag trotsade angreppen.
Varför skulle det då behövas att tända på ljusen för
att draga dit det okända fluidum, som anfäktar mig?

Utan att finna ett svar, förlorad i en labyrint
anstränger jag mig för att kunna somna, men då
griper mig en urladdning likt en cyklon, den lyfter
mig ur sängen, och - jakten är i gång. Jag döljer
mig bakom väggar, jag lägger mig ner vid
dörrkamrarna, framför kaminerna. Överallt, överallt leta
furierna reda på mig. Själsångesten tar överhand,
den paniska förskräckelsen för allt och ingenting får
makt med mig så att jag flyr från rum till rum och
slutar min flykt ute på balkongen, där jag stannar
hopkrupen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/inferno/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free