Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Swedenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bannlyst och bortjagad överallt, kommer och går
hon skriande som en hjort, och folket korsar sig och
säger: där går den fördömda. Ingen tvivlar på att
hennes själ redan är i den eviga elden medan hennes
vålnad stryker omkring här, ett vandrande lik, för att
tjäna som avskräckande exempel.
Man berättar vidare för mig, att en man vart
besatt av djävulen och att den olycklige bytt om
personlighet och tvangs av den onde att uttala
hädelser, mot sin egen vilja. Sedan man länge sökt
en andebesvärjare, får man tag på en ung
franciskanermunk, ofördärvad och känd för sin hjärterenhet. Han
bereder sig medelst fastor och botövningar, och när
den stora dagen är inne, föres den besatte in i kyrkan
och biktar sig inför folket, coram populo. Då
skrider den unge munken till verket och genom böner
och åkallan från morgonen till långt fram på kvällen
lyckas han jaga ut demonen, vilken gick sina färde på
sätt som de skräckslagna åskådarne aldrig efteråt
vågade tala om. Ett år senare dog franciskanern.
Sådana berättelser och andra därtill stärkte min
övertygelse att denna nejd var ett till botgöring
förutbestämt ställe och att det fanns en mystisk
motsvarighet mellan detta land och de platser, dit
Swedenborg förlägger de helveten han avmålar. Har
han besökt denna del av nedre Österrike och i likhet
med Dante, då denne skildrar trakten söder om
Neapel, tecknat sina helveten efter naturen?
- ?
-?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
