Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vederlägger jag detta antagande, i det jag
ihågkommer mitt oförutsedda besök hos skomakaren i
Malmö och huru det var när vi den där natten gingo
till stallbyggnaden, varest det icke fanns möjlighet
att ifrågasätta en överlagd intrig.
De ohyggliga tvivelsmålen sitta kvar och urholka
hjärnan på mig, upphetta mitt blod och inge mig
avsmak för livet.
Men natten har förbehållit åt mig en
överraskning, mera förfärande än de senaste dagarna
tillsammantagna.
Uttröttad efter resan går jag till sängs vid
elvatiden. Allt är stilla i hotellet, och intet buller
förnimmes. Mitt mod växer, och jag faller i djup
sömn för att efter en halvtimme väckas av larm och
stoj i rummet ovanpå mitt. Det tycks vara minst
ett tjog ungdomar som sjunga, stampa i golvet och
skjuta stolar fram och tillbaka.
Detta vilda leverne varar ända till morgonen!
Varför jag icke anför klagomål hos värden?
Därför att jag aldrig under loppet av mitt liv har
lyckats få rätt. Född och förutbestämd till att få
orätt, har jag slutat upp med att beklaga mig.
På morgonen fortsätter jag min resa för att bese
stenkolsgruvorna vid H. I samma ögonblick som jag
träder in i värdshuset för att beställa ett åkdon,
vidtager den vanliga häxsabbaten ovanför. Under någon
förevändning, jag minns nu icke vilken, stiger jag en
trappa upp. En stor sal, som är tom, är allt vad jag
där finner.
Då gruvorna icke få beses före klockan tolv,
låter jag köra mig till ett fiskläge några mil norrut,
varifrån utsikten över Sundet är mycket berömd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
