- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 28. Inferno och Legender /
279

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som höll till på gatan. Det kändes motbjudande
för mig att avskära den linje, som sammanband dessa
två individer, men det kunde ej undgås, och jag
försäkrar, att jag erfor ett starkt obehag i det jag
överskred mellanrummet mellan de två trätande
männen. Det var som att sönderslita en mellan dem
spänd lina eller snarare att gå över en gata, som
man besprutar med vatten från bägge hållen.

Det band som finnes mellan vänner, mellan
fränder och i högsta grad mellan makar, är ett
verkligt band, och av en gripande verklighet.

Vi börja älska en kvinna i det vi hos henne
nedlägga bit efter bit av vår själ. Vi fördubbla
vår personlighet, och den älskade, som förr var
likgiltig, neutral, begynner ikläda sig vårt andra jag,
och hon blir vår dubbelgångare. Om det faller henne
in att gå bort med vår själ, är smärtan därav kanske
den häftigaste som finnes, endast jämförlig med
moderns, som har mist sitt barn. Ett tomrum
uppkommer, och ve den man som icke förfogar över
styrka att åter börja sin itudelning och finna ett
annat käril att fylla.

Kärleken är en akt, varigenom hanen befruktar
sig själv, emedan det är mannen som älskar, och
det är en ljuv illusion att han älskas av sin hustru,
hans andra jag, en skapelse av honom själv.

Mellan makar yppar sig ofta det osynliga bandet
på ett mediumartat sätt, och man kan kalla på
varandra fjärran ifrån, läsa varandras tankar, utöva
ömsesidig suggestion när man vill. Man känner ej längre
behov att tala till varandra; man gläder sig åt den
älskade varelsens blotta närvaro, man värmer sig
vid hennes själs strålning, och när man är på skilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/inferno/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free