Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var ögonblicksfotografen, som arbetade i
sin butik vid magnesiumblixtar.
Man blir förargad åt sin räddhåga, och jag för
min del kan icke undertrycka ett minne av
teaterblixtarna vid Don Juans bortförande.
När jag trädde in i mitt rum, fick en på en gång
isande och upphettande ängslan makt med mig. Och
när jag tagit av mig överrocken, hör jag hur
garderobsdörren öppnas av sig själv.
- Är någon där?
Intet svar! Modet sviker mig, och ett ögonblick
känner jag lust att gå ut igen och tillbringa natten
på de smutsiga och mörka gatorna. Men tröttheten
och förtvivlan tynga ned mig, och jag väljer hellre att
dö i en skön säng.
Under avklädningen motser jag en svår natt, och
väl i säng tar jag en bok för att förströ sinnet.
Då faller min tandborste från lavoaren ned på
golvet! Utan synlig orsak. Vidare och omedelbart
lyfter sig locket på min hink och faller ned igen med
en smäll. Och detta inför ögonen på mig; utan att
någon skakning kunde ha ägt rum, så fullkomligt stilla
som natten var.
Världsalltet har icke mer några hemligheter för
jättar och snillen, och ändå kommer förnuftet till
korta inför ett lock som trotsar tyngdlagarna.
Och fruktan för det okända kommer en man att
darra, vilken trodde sig ha löst sfinxens gåta!
Jag var rädd, förfärligt rädd, men jag ville icke
lämna valplatsen, utan fortfor att läsa. Då faller
en gnista eller ett litet irrbloss som en snöflinga, ned
från taket och slocknar ovanför min bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
