- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 28. Inferno och Legender /
323

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Detta är något verkligen upplevat: jag känner
igen mig däri, och jag nekar icke till att
sinnesrubbning är för handen, men jag ser någon bakom.

*



Min hälsa försämras alltmera, emedan det är
sprickor i väggarna, så att rök och kolos intränga i
mitt rum. När jag i dag gick på gatan, rörde sig
stenläggningen under fötterna likt ett fartygsdäck i
långa slingringar. Endast med märkbar svårighet kan
jag gå uppför höjden till Luxembourgträdgården;
matlusten blir allt ringare, och jag äter endast för
att stilla smärtorna i magen.

En företeelse, som ofta upprepas efter min
ankomst till Paris, har givit mig åtskilligt att tänka
på. Innanför min rock, på vänstra sidan, just där
hjärtat sitter, höres nämligen en regelbunden
knäppning, erinrande om det tick-tack-ljud, som i väggar
frambringas av den skalbagge, vilken i Sverige kallas
»timmermannen», men även »dödsuret»; det anses
förebåda någons död. Jag trodde först att det var
mitt fickur, men det höll ej streck, eftersom
knäppandet fortfor efter det jag lagt undan klockan. Icke
heller är det resårerna i mina hängslen eller fodret i
västen. Jag godkänner uttydningen med dödsuret,
därför att den behagar mig mest.

Härom natten hade jag en dröm, som på nytt
väckte min längtan efter att få dö, i det att den återgav
mig hoppet om en bättre tillvaro, där ingen fara
funnes för ett återfall i livets kval.

Då jag hade stigit alltför långt fram på ett
utsprång, som begränsades av ett bråddjup höljt i
mörker, föll jag med huvudet före i en avgrund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/inferno/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free