- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 28. Inferno och Legender /
353

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och den gamla inbillningen att jag är Job
insmyger sig i mitt sinne. Jag har ju verkligen
förlorat mina ägodelar, man har tagit mina lösören
och böcker, existensmedel, hustru och barn, jagad
från det ena landet till det andra har jag dömts till
ensligt leverne i öknen. Är det jag som har skrivit
dessa lamentationer, eller är det Job? »Mina
närskylda hava övergivit mig. och mina vänner hava
förgätit mig. Min hustru stygges vid min ande, och
mina böner nå ej min moders söner. Förakta mig
också de små barnen. Han haver gjort mig till ett
ordspråk bland folken, och jag har blivit ett
strängaspel för dem. Jag träffar endast belackare, och mitt
öga står vaket hela natten under det de stinga min
själ. Min hud brister och upplöses. När jag
säger: Bädden skall giva mig tröst och borttaga något
av min plåga, då förskräcker du mig med
drömmar och oroar mig med syner.»


Det träffar avgjort in på mig: sprickorna i
huden, drömmarna och visionerna, allt
sammanstämmer. Men därtill kommer ett överskott å min
räkning: jag har utstått de ytterligaste kval, då
omständigheter, som styrts av makterna, inklämde
mig för att nödga mig svika en mans enklaste
plikter: att underhålla sina barn. Job drar sig
utspelet med bibehållen ära, för mig gick allt
förlorat, till och med äran, och ändock övervann jag
frestelsen till självmord, jag ägde mod att leva
vanärad.

Allt sammanlagt är jag icke så förkastlig ändå,
och om jag ej är värdig nåden, kan jag njuta gott
av barmhärtigheten. I tjugufem år har jag gjort
tjänst som bödel och slutligen visat mig vara en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/inferno/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free