- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 28. Inferno och Legender /
379

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sånger äro mest sentimentala och den mjältsjuka
gitarren helår de nålsting, varmed den vassa,
strålsträngade mandolinen sticker hjärtmusklerna. - -

- Just nu erinrar jag mig en natt för två år sedan
med samme vän här i kafét. Vi hade diskuterat
själens dolda förmögenheter, och jag förnekade på
många grunder stora hjärnans roll såsom tankemaskin.

- Det är ju en tarm eller en körtel, kan ni ju se!

- Tror ni ej! Kom, skola vi gå utom dörren och
köpa en!

Vi gingo ner i Hallarne, begärde en hjärna. Man
visade oss ner i en källare genom korridorer och
valv. Slutligen befunno vi oss i en sal som var
dekorerad med blodiga kroppar och inälvor. Vi
vadade framåt i blod och anlände till rummet för
hjärnor. Blodiga män med blodiga klubbor och
stämjärn slogo avhuggna djurhuvuden så att kraniet
bräcktes och hjärnan flög ut. Vi köpte en och
gingo upp i ljuset, men det rysliga sceneriet följde
ännu till kaféts bord, där den påstådda
tankemaskinen demonstrerades.

Nu i natt, efter rnin långa ensamhetskur, finner
jag mig så väl bland människohopen, det strömmar
värme och sympati från den. För första gången på
länge fattas jag av ett sentimentalt medlidande med
dessa nattens olyckliga kvinnor. Och invid vårt bord
sitta ett halvt dussin ensamma, nedslagna, utan något
rekvirerat framför sig. De äro mest fula allihop,
ratade, och troligen ur stånd att beställa in något.
Jag föreslår min vän, vilken har lika ointresserade
avsikter som jag, att inbjuda två, av de fulaste som
sitta bredvid oss. Antages! och jag inbjuder de
två, frågande om de vilja dricka något, tilläggande:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:51:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/inferno/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free