Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Opus 2. Brända tomten - 1:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så drömde jag att världen såg ut, bara man kom bort
ifrån hemmet! – Och kakelugnen med de bleka
blommorna som växte ut ur snäckor – nischen med
zinkluckorna – jag minns som barn när vi flyttade in,
så fanns där ett namn ritat i zinken – och så
berättade mormor, att den mannen med det namnet hade
mördat sig i det rummet. – Det glömde jag snart;
men när jag längre fram i livet blev gift med den
mördades brorsdotter, så tyckte jag att mitt öde var
liksom skrivet förut på den där metallen. – Du tror
inte på sånt där, nå! – Du vet emellertid hur mitt
äktenskap slutade!
FÄRGARN.
Jo, jag har hört...
FRÄMLINGEN.
Där är barnkammarn! Ja!
FÄRGARN.
Låt oss inte gräva i ruinerna!
FRÄMLINGEN.
Varför inte? När det är brunnet, så kan man
läsa i askan, det gjorde vi som barn i brasorna...
FÄRGARN.
Sätt dig ner här vid bordet!
FRÄMLINGEN.
Vad är det här? Näringsstället Sista Spiken, där
likkuskarne togo in, och där förr i tiden
delinkventerna fingo sista glaset, innan de drogo ut till
galgbacken... Vem håller här?
FÄRGARN.
Madam Vesterlund, min sköterska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>