Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Opus 5. Svarta handsken Lyrisk fantasi (för scenen) i fem akter - Fjärde akten. Vindskammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARTA HANDSKEN 315
Det var en natt, jag skrev den på ett papper,
men det begrovs, är sedan dess förkommet.
Det ligger där, men me’n jag söker
har vålmen vuxit till en stack;
mitt eget barn ränt opp till jätte...
Jag slås tillbaks, när jag den nalkas,
jag gräver som man gräver efter skatter,
men spaden faller ur min hand,
mitt huvud tröttas, kroppen vissnar.
Och jag blev ofta liggande som död
när jag det hela ville överskåda–––––-
Nu känner jag dock stunden kommit,
ty i en dröm förliden natt jag såg,
såg papperet jag sökt, det var ett blåvitt
regal av engelsk olifant -
Tar av manschetterna.
Nu eller aldrig! är det du och jag,
du pappershög, giv upp din hemlighet,
jag är er herre, andar alla,
här äger endast jag befalla!
Tar på glasögonen och rotar i papperen.
Vad är det här? - Vad är det här?
Jag finner ej min gamla ordning,
här alfabet och siffror bytt om platser,
a, b, c, d, h, r - Jag tror att själva -
och numro l, 7, 4, 10, 26 - Här har nån varit!
Alfa, beta, pi; och chiffern som jag funnit opp -
Den har jag glömt - den är försvunnen ur mitt
minne -
Rotar alltjämt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
