Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje scenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INFÖR DÖDEN 351
ANTONIO.
Låt så vara, men medan affärsställningen
ut-redes, måste vi ha mat i huset. Tillåt mig stanna en
månad till och jag lämnar er min pension i förskott.
DURAND.
Nej, jag tackar er, ty här måste köras banan ut,
om det så skall bära i sjön. Och jag vill icke
fortsätta med denna hantering, som icke ger bröd, endast
förödmjukelser. Tänk er sista våren, då huset stått
tomt tre månader. Då kom slutligen en amerikansk
familj och räddade oss. Morgonen efter deras
ankomst får jag i trappan se sonen som fasthöll min
dotter - det var Thérese - och ville kyssa henne.
Vad skulle ni ha gjort i mitt ställe?
ANTONIO brydd.
Jag vet inte ...
DURAND.
Jag vet vad jag som far borde ha gjort - men,
som far, gjorde jag det inte! Nästa gång vet jag
vad jag gör!
ANTONIO.
Det synes mig just därför att ni borde vara
betänkt på vad ni gör och icke lämnar era döttrar åt
slumpen...
DURAND.
Herr Antonio... Ni är en ung man, för vilken
jag av oförklarlig anledning fattat sympati. Antingen
ni nu värderar detta eller ej, ber jag er om en sak:
hys inga meningar som helst om min person eller
mitt uppförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
