Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde scenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEKA MED ELDEN 451
till sängkammaren... nej! Jag finner intet slut på
detta! Men han måste veta det, ty eljes kan jag
aldrig möta honom med ögonen mer, aldrig trycka
hans hand! Vi måste säga honom allt - så få vi
se sen!
SONHUSTRUN.
Ä, om denna timma som kommer, vore förbi!
Säg, att ni älskar mig, annars får jag inte mod att
stöta kniven i honom! Säg, att ni älskar mig!
VÄNNEN
förblir sittande liksom Sonhustrun.
Jag älskar dig, med kropp och själ; jag älskar
dina små fötter, som jag ser under klädningsfållen;
jag älskar dina små vita tänder och din kyssmun, dina
öron och dina sinnligt vänliga ögon - jag älskar hela
din lätta, luftiga gestalt, som jag skulle vilja kasta
över min axel och springa till skogs rned! När jag
var ung, tog jag en gång en flicka på gatan, lade
henne på mina händer och sprang (upp för fyra trappor
med henne–––- jag var ung då, tänk, nu när jag är
vuxen!
SONHUSTRUN.
Älska min själ också!
VÄNNEN.
Jag älskar din själ, emedan den är svagare än
min, eldig som min, trolös som min...
SONHUSTRUN.
Får jag inte stiga upp nu och gå till dig?
VÄNNEN.
Nej! Det får du inte!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>