Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5:o. Kyrkplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONBRUDEN 103
KERSTI.
Vit som snön, vit som linet - - - Varför är
du vit?
VITA BARNET halvhögt.
Din tro haver frälst dig! Hoppet har tron fött!
Nalkas Kersti.
KERSTI.
Å, kära, trampa icke på myran!
VITA BARNET
böjer sig ner och synes taga upp något på ett lövblad.
Men störst är kärleken, kärleken till allt levande
stort som smått! - - - Nu skall myran få gå
till skogen och tala om för myrkungen, och så kommer
myrfolket och gnager dina rep, och du är fri!
KERSTI.
O nej! Säg icke sådant!
VITA BARNET.
Tvivla icke! utan tro! tro! Kersti! - Tro!
KERSTI.
Hur kan jag?
VITA BARNET.
Tro!
Ut bakom pelaren.
Det mörknar.
FORSKARLEN
synes ute på sjön med harpan. Nu sjunger han, på melodi
som ovan:
»Jag förhoppas, jag förhoppas,
ätt din förlossare lever!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
