Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 ETT DRÖMSPEL
DIKTAREN.
Du har rätt, nej! Jag gick som en dövstum inför
mig själv, och när hopen lyssnade med beundran
till min sång, fann jag den själv vara skrål... därför,
ser du, blygdes jag alltid, när man hyllade mig!
DOTTERN.
Och då vill du att jag? Se mig i ögat!
DIKTAREN.
Jag håller icke ut din blick...
DOTTERN.
Hur ville du hålla ut mitt ord, om jag skulle tala
mitt språk!...
DIKTAREN.
Säg dock, innan du går: vad led du mest av,
härnere?
DOTTERN.
Av - att vara till; att känna min syn försvagad
av ett öga, min hörsel förslöad av ett öra, och min
tanke, min luftiga ljusa tanke bunden i fettslyngors
labyrinter. Du har ju sett en hjärna... vilka
krokvägar, vilka krypvägar...
DIKTAREN.
Jo, och det är därför alla rätt-tänkande tänka
krokigt!
DOTTERN.
Elak, alltid elak, men det är ni alla!...
DIKTAREN.
Hur kan man vara annat?
DOTTERN.
Nu skuddar jag först stoftet av mina fötter...
jorden, leran ...
Hon tar av skorna och lägger dem i elden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
