Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
106 KULTURHISTORISKA STUDIER
synliga himmelen. »Huru,» sade de, »skulle vi tro,
att varje familj har ett huvud, varje stad en ståthållare,
varje provins en vice-konung, hela riket en oinskränkt
herre, och ändock ett ögonblick tvivla på, att det finns
en första intelligens, ett högsta väsen, en oinskränkt
härskare över världsalltet, som styr med vishet och
rättfärdighet? Lära våra gamla skrifter annat, hava
våra äldste vise lärt annat?»1 Detta uttalades år 1700,
och ännu 1845 påstår Gutzlaff i sin kinesiska historia,
att kinesen menar med Ti e n den materiella
himmelen och skrattar åt idén om ett högsta väsen! Detta
kalla västerländingar mala f i d es.
Staten avlönar icke prästerskap, men söker
genom edikter motverka vidskepelse och avguderi samt
uppträder både i strafflagen och i det Heliga Ediktet
såsom beskyddare av den rena läran om det Högsta
väsendet gent emot Buddhas och Tao-Tse’s
avguderi och bedrägliga funder, vilket visar ett ganska
livligt om ock mera humant nit. Buddhaläran, till
vilken vi strax återkomma, är oss väl bekant, icke
så kanske Lao-Tse’s eller Lao-Kiun’s. Denne
filosof levde omkring hundra år fore
Kong-Fu-Tse och skall på sina vandringar ha kommit långt
väster ut. Liksom pythagoreerna och platonikerna
antager han såsom första orsak förnuftet. »Före
Kaos, som föregick himlens och jordens skapare, gavs
det ett enda väsen, omätligt och tigande, orörligt och
likväl oupphörligt i verksamhet: det är världsalltets
moder. Jag är okunnig om dess namn, men jag
betecknar det med ordet förnuft. Människan har sin
1 J. G. Kroger. Abriss einer vergleichenden
Darstellung der Indisch - Persisch - und
Chi-nesischen Religionssystemen. Eisleben 1842.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
