- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 4. Kulturhistoriska studier /
166

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstakademiens utställning 1877

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

166 KULTURHISTORISKA STUDIER

för ett lärorikt meningsutbyte mellan docenten Lange
i Köpenhamn och professor Monrad i Kristiania med
professor Dietrichson såsom tertius interveniens,
nämligen frågan om konstvärde. Var och en ser
att Hellström haft mera kärlek för sitt ämne, så
enkelt det än är, och att han målat det ojämförligt
sämre än A. Kulle, som har gjort sin sak glänsande
ifrån sig. Det spår av liv, som röjes hos Kulles
framställning av russin och mandel och apelsiner, består
i några knäckta mandelskal, ett halvdrucket glas och
några ouppslagna buteljer, men man går förbi hans
tavla utan att intressera sig för vem som druckit
ur detta glas och vem som knäckt dessa mandlar,
därför att författaren själv icke synes ha intresserat
sig för annat än att illusoriskt återge - isynnerhet
russin. Framför Hellströms tavla åter dröjer man för
att fråga - vad betyder detta halvbrutna ljus i en
1600-talets stake bredvid en delftkanna, och vad gör
råttan på apelsinerna? Men man ledsnar att fråga
då man intet svar får, och man blir missnöjd med sin
gissningsförmåga då man icke kan utforska meningen
med de dunkla bilderna i spegeln bakom ljuset.
Vilken av de båda tavlorna har det största konstvärdet?
Kulles, ty han har fått klart och vackert fram sin
mening som icke var någon; Hellström har däremot
icke kunnat få fram vad han menat, vilket för oss
icke var någon heller, då den icke blivit aktuell.
Vid 1866 års utställning hade norrmannen Bo e ett
stilleben, kallat »En boudoir». På ett spegelbord står
ett nedbrunnet ljus och kastar sitt flämtande sken i
spegeln; bredvid ljuset ligger en chiffonerad
blombukett, ett öppet brev och en misshandlad liten
battist-näsduk. Det var mig en historia! »Den som icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/kulthist/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free