- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 4. Kulturhistoriska studier /
170

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstakademiens utställning 1877

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

170 KULTURHISTORISKA STUDIER

kragen efter sista modet, med ett fint rör i handen
och ett skyddande, självironiserande löje i ena
mungipan gick han sin väg fram, alltid undvikande
djupsinniga samtal.

Vad artisten har haft att göra, då han icke fått
röra sig med starka färger, var således icke så mycket,
tycker man, men slumpen har hjälpt artisten. Svart
och vitt äro inga färger, men här äro de alldeles
riktigt valda såsom grundton i det dystra temat. Här
skulle en Troilis eller Södermarks fina, ljusa,
tunna färger varit oförmögna. Så kommer det gälla
röda ordensbandet och stör lugnet; det är som en
trumvirvel i natten och blir uppskakande, som åsynen
av blod mot det vita linnet, vilket åter medlar mellan
den oförsonliga blå luften och det körsbärsröda
bandet; i mörkret till höger svävar gäckande ett svagt
grönt sken, som ett ögonblick låtsar vilja släcka den
flammande elden, men ett annat drar sig hånande
tillbaka.

Men färgen fick icke överrösta den stora
personligheten som här skulle föra ordet ensam; själva
luften måste bli mörk och fjällets snö dämpa sin
glans i hans närvaro; därför valde artisten en annan
resurs som så länge varit begagnad och missbrukad,
så länge varit glömd: clair-obscuren, ljusets och
mörkrets strid. Pannan skulle stråla ljus, anletet lysa och
händerna synas, allt annat vara intet, eller endast
bara ackompanjemang, och det blev så. De tre
valörerna, pannan, ansiktet, händerna äro successivt
avtagande, men de starkaste; linnet är kallt vitt, men
fördunklar icke de förra varma, som just genom sin
värme äro rikare på ljus. Här snuddar man vid den
fina hemligheten, som borde vara mera uppenbar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/kulthist/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free