- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 4. Kulturhistoriska studier /
172

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstakademiens utställning 1877

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

172 KULTURHISTORISKA STUDIER

kanske för högt, men denna just därför att den så
länge varit opåkallad nu framträder med reaktionens
eller, om man så vill, revolutionens hela kraft. Vad
Munchenskolan nu angår, som för närvarande synes
vara de mest hörda färgförkunnarna, så är faran
mindre, ty man har den store Piloty som direktör
över Akademien över sig och den djupsinnige Max
bredvid sig på utställningarna, av vilka ingendera
är någon taskspelare med färg, ehuru båda äga dess
alla resurser till sitt förfogande. Hans Makart har
kanske gått därhän att han målar för färgens skull,
men detta säger man icke om de andra, Defregger,
Lindenschmitt o. fl. Där ligger sålunda icke
faran den gången, men den ligger i något annat
från samma håll.

Efter den stränge och rent klassiske Cornelius,
som totalt föraktade färg, kom Kaulbach, som också
avskydde färg, utom vid freskomålning. Han
komponerade: Hunnerslaget, Jerusalems förstöring o. d.
Så börjar Piloty, med Germanicus’ triumftåg,
scener från romerska kejsartiden. Couture hade
under julimonarkien målat sin Les Romains de
la décadence, con amore; det ansågs som ett
dåligt tecken och blev det. Under andra
kejsardömet uppträder Gérome med en vedervärdig
tuppfäktning, därpå ämnen från romerska förfallet, och
det blev sorgliga förebud; den snillrike Regnault
ger samtidigt en Maurisk avrättning »sans jugement»;
den målades 1870 och sen behövde han icke måla
mer, ty han stupade som bekant i kriget. Det där
luktar blod åtminstone, men från Gabriel Max
doftar lik; vi måste ägna honom några rader, då han
icke är obekant för stockholmarna, som observerat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/kulthist/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free