- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 16. Likt och olikt. Del 1 /
15

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LIKT OCH OLIKT 15

heter. Är detta också samhällets skuld? Vi måste
svara ja, ty det är ju samhället som förstör
människan och vi måste ju beklaga i stället för att
anklaga. Nu skola vi i stället för att beklaga söka
förklara huru detta förvända uppkommit och måste
därför skärskåda samhället.

Först en bild som belyser, om den ock icke
bevisar. Den moderna trädgårdskonsten, som älskar
abnormiteter eller missbildningar, har nyligen börjat
pryda våra parker med varieteter av våra vanliga
trädslag, vilka utmärka sig genom ett missbildat yttre.
Jag finner sålunda i Experimentalfältets årskatalog
och priskurant en varietet av almen som är lågväxt
och har slokande grenar som tårpilen, hängasken
m. fi. Sådana varieteter kallas vanligen pendula.
Nu säger man att eftersom trädgårdsmästaren icke
tuktat till dem i denna fagon, de äro naturliga och
alltså inga missbildningar. Men huru hava de då
uppkommit! Vanliga vildväxande almen är ett träd som
kan bliva åttio fot högt; träffas nu det unga trädets
topp av en stormil och blir avbruten, eller kommer
en insekt och med sina bett rubbar kärlens läge inne
i stammen, så kan det inträffa att en topp eller en
gren tar riktningen nedåt i stället för uppåt och
trädet fortfar att utveckla sig - nedåt. Så kommer
trädgårdsmästaren och tar ympkvistar av
missbildningen, sätter dem på lämpliga andra stammar och
gör sålunda missbildningen konstant. Med detta vill
jag sålunda visa, att en utveckling kan för det första
störas av tillfälliga rubbningar, och för det andra
kan rubbningen bevaras och utvecklas. Så menar
jag tillgått med samhällets utveckling och den första
störande rubbningen var arbetets för långt utsträckta
delning. När varje människa tog en bit, en detalj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt1/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free