- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 16. Likt och olikt. Del 1 /
19

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LIKT OCH OLIKT 19

sammanfaller med kulturmänniskan och
naturmänniskan, eller icke alltför strängt taget stadsbon
och lantbon, och det är just där frågan stramar
som värst i våra dagar, icke blott i vårt land,
utan i alla länder, och det är där som striden
står. För att undvika de förhatliga benämningarne
närande och tärande vill jag begagna naturmänniskan
och kulturmänniskan, med det förra namnet menande
den egentliga befolkningen, lantfolket, som gjorde
landet till ett land genom jordens odling, den enda
erövring som erkännes (och vilken även finnes gå
igen i inmutningslagen, som dömer nödigt att jag
inom viss tid bearbetar gruvan jag upptäckt på andras
mark, om jag skall få bli ägare till den andres jord),
med det senare menande stadsbon, arbetaren, som
för den intet producerande stadsbon förvandlar till
lyxartiklar eller nödvändighetsartiklar de råämnen
som tagas ur naturen, ämbetsmannen som »styr» och
»förvaltar», artisten som roar, vetenskapsmannen som
upplyser om misstag och våld på naturen eller
upptäcker nya utvägar, då de gamla äro stängda, o. s. v.
Bonden, vilken anses ha stannat i utvecklingen
(den sjukliga nämligen), är den som minst begagnar
sig av arbetsdelningen och är därför egentligen en
motsats mot stadsbon, och han skulle, om ej det
»sociala anseendet» funnes, aldrig känna sig tryckt,
och han skulle aldrig vara olycklig eller i nöd om
han aktade sig för att skapa nya behov. Han har i
regel en stark kropp, god hälsa och gott förstånd,
och övergår därigenom kulturmänniskan såsom
genomsnittsmänniska. Hans sinnen äro oförstörda;
hans öra är icke fördärvat av gatubuller, men genom
iakttagelser så skärpt, att han kan höra på längre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt1/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free