- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 16. Likt och olikt. Del 1 /
45

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LIKT OCH OLIKT 45

som tror att det är bättre att vara nyttig än att roa,
han skall snart inse att det onyttiga är mera aktat
än det nyttiga.

Vår tid har något litet börjat ledsna på vackra
osanningar och fordrar veta hela sanningen.
Författarne hava delvis gripits av en viss pliktkänsla att
icke längre vara lögnare på god tro och i god avsikt.
Ännu slår det i seglen, och det dröjer nog innan
man får skutan att vända. Författarne, svaga
människor de också, hava så svårt att lämna poesiens
fria lustgårdar, där man ännu har rättighet att vara
som en vilde, bara man gör det vackert, hava sökt
en medelväg, en olycklig medelväg.* Man vill till
exempel angripa en institution. Men en institution
är en abstrakt företeelse med §§ och romerska
siffror. Författaren behöver kött och ben. Han gör
en typ i mänskohamn av institutionen; men för att
få sanning över den, så att mänskorna verkligen
kunna få den sannolik, plockar han ihop kända drag
från alla håll, likgiltigt var. Som alla typer äro
falska, emedan det icke finns typer i verkligheten,
måste för den moderna människan typen
individualiseras, och det sker just genom hopletande av
mänskliga drag. Nu kommer olyckan! A. känner igen
det draget hos X. Håhå! Där ha vi X. Men så
känner han ej igen det draget. Håhå! Där har
författaren beljugit X. Författaren kan ändock ha varit
så naiv att han, i full avsikt att icke såra, borttagit
eller uraktlåtit begagna sådana drag, som skulle ha
gjort modellen fullt igenkänlig, ty hans avsikt var
ej att teckna en människa för människans skull.

* Detta är en självbekännelse om en villfarelse - vi
skulle ju icke begagna ordet brott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt1/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free