Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LIKT OCH OLIKT 63
människan från de andra djuren, det är hennes
till-böjlighet till efterhärmning; de första kunskaper hon
förvärvar får hon genom efterhärmning och hela
världen finner behag i efterhärmning.» Detta må
vara nog. Den som läst Aristoteles’ Poetik vet att
ordet efterhärmning (mimäsis) förekommer på varje
sida.
Vad rör oss emellertid vad Plato och
Aristoteles tänkte om konsten. Mera graverande blir för
våra konstdyrkande landsmän en utsaga från deras
egen profet, filosofen Boström, vilken jag icke kan
neka mig det oskyldiga nöjet att anföra. Han säger
nämligen så här i sina Grundlinjer till filosofiska
statslärans propedeutik* (påg. 78 och 79):
»Den estetiska förmågan kan lämpligen kallas
på svenska människans förlustelseförmåga,
emedan det närmaste ändamålet för hennes
funktioner är förlustelse eller det nöje, den
tillfredsställelse - den behagliga känsla, som ligger
i själva verksamheten såsom blott sådan, när den
är överensstämmande med människans tillstånd eller
bestämdhet för tillfället. Den estetiska
verksamheten uppnår således ej, såsom den teoretiska och
praktiska, sitt ändamål först i sin fulländning (i sitt
slut eller resultat), utan den har det omedelbart
inom sig själv under sin fortgång; den är, kan man
säga, en verksamhet, endast för verksamhetens skull,
d. v. s. den är endast en Lek, vars hela ändamål
är blott nöje eller förlustelse.»
Det var ju hårda ord, men det ligger en fin
* En underlig bok för övrigt, som tyckes sammankommen
av Platos filosofi, Lutheri katekes och Sveriges grundlagar
före 1865.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
