- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 16. Likt och olikt. Del 1 /
86

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

86 LIKT OCH OLIKT

fördelning med alla dess vådor, när styrelsen,
landförsvaret och själavården uppdrogos åt särskilda
klasser. Där yrkeskonungen med sitt hov slog sig ner
och där själavården bedrevs som yrke, det vill säga
kring kungshus och offerplatser, senare residens och
biskopssäten, uppstodo våra aldra äldsta städer, Birka,
Sigtuna, Uppsala. Krigarne och prästerna voro de
första människor, som undandrogo sig arbetet; alltså
måste andra arbeta för dem och i skydd av deras
fästen, detta blev borgerskapet; därför har man också
vid alla våra äldsta städer träffat spår av fästen,
av vilka ett trettiotal riedrevs av Engelbrekt. Ett
exempel i nyare tider är Mariefred. Den uppstod,
när slottet började begagnas mera flitigt som kunglig
bostad, och dess befolkning utgjordes till största
delen av hovbetjäning, ända tills man i slutet av
förra århundradet därstädes anlade ett kronobränneri,
då den växte med fart, för att sedan åter förfalla.
Ett annat exempel är Vaxholm och alla de små
städer, som uppstått, där en garnison är förlagd.
Senare, när man ansåg lämpligt att förlägga
marknadsplatser i städerna, flyttades handeln dit.
Köpmännen, som ju icke heller frambragte sina
nödvändighetsartiklar, behövde sålunda hantverkare, och hela
tiden framåt är staden en samling av ämbetsmän,
köpmän och hantverkare. Bönderna, vilka skulle
bestå råvaror, funno sig emellertid ej belåtna med
dessa inrättningar, vilka bara gåvo dem skräp i
utbyte mot nyttigheter, och fortforo med byteshandeln
till stort förfång för städerna, vilka vid medeltidens
slut hotade att förfalla. Det är då våldet ånyo
uppträder till städernas förmån under förbud mot
landsköp, det vill säga genom våld på det fria bytet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt1/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free