Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Livsglädjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
114 LIKT OCH OLIKT
ett symptom; det är ett opiat, som den tillgriper,
vilken icke har mod att se nutidsarbetet på en säker
undergång. Men det förstod icke författaren. Och
när han på samma Théåtre Frangais gör ett stort
narr av tragedien, då var Jag med och jag såg, att tiden
har vunnit en stor seger! Tragedin är död! Gudarne
äro döda, men Pan lever! Naturen firar sin
återupp-ståndelse - och realismen, den fulingen, går till
himlen!
Så drager han fram ungdomens begär att
analysera, plocka sönder allting, se efter hur det ser
ut inuti; och där var jag med honom ett stycke
på väg, ty, analys i all ära, men det finns något
som kallas reflexionssjuka också! Och det är den
ungdomen lider av! Naturens stora oändliga krafter,
som yttra sig i passionerna, dem analyserar man sig
icke ifrån, men man kan hindra deras stora,
välgörande spel! Reflexionen hindrar handlingskraften,
föder tvivel och ger förtvivlan. Därför är en del
av den uppväxande ungdomen utan kraft, utan tro,
utan mod. Den vågar icke slå till av fruktan för att
begå ett misstag (som kan ändras), den tar skäl där
den skulle vara oböjlig och den blir genom
försiktigheten överklok. Och framför allt, den får tråkigt.
Jag kan icke neka till att den gamla gummans
tämligen oklyftiga anmärkningar tilltalade mig
understundom ganska livligt. »Så var det icke i min
ungdom» är visserligen icke något argument för att det
som nu är icke är berättigat, men nutidsmannen,
som vet att vi äro djur, skall icke glömma, att
djuren äro glada, oaktat de slåss skarpt för tillvaron,
och att leka är en god sak, som icke en gång Gudar
ha försmått. Spencer själv, den stora utilisten, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
