- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 16. Likt och olikt. Del 1 /
280

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utifrån - Från Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

280 LIKT OCH OLIKT

get, men stannat i mörkret och lämnat dem, man
skulle leda, också i mörkret och hört deras dova
fördömelser bakom ryggen, endast den kan förstå vad
jag erfor, när jag fick läsa en ledande artikel i ett
tidningsblad, tryckt och signerat Rom, och med
rubrik :

De sköna konsterna... och de fula!

Jag måste uppfylla en plikt, ganska sträng för
övrigt mot mig själv som gammal konstdyrkare,
genom att återgiva några strofer ur denna bulla,
given från Rom mot Roms egna gamla synder. Så
här skriver folktribunen:

Det är ett faktum, att vårt sekel - demokratiskt i
sinnet och positivt i handlingen - ägnar föga deltagande åt
konsten., och detta emedan konsten, av naturen aristokratisk,,
representerar lyxen i känslan och överflödet i ekonomin. Av
denna orsak har alltid konsten, under demokratiska tider
drunknat i politikens prosa, i den borgerliga likgiltigheten och
apatien. När blomstrade den däremot alltid? Jo, bland

Le d o n n e, i cavalieri, gli armi e gli amori,

bland feodalherrarne, då varje furstehov var ett näste för
nöjet och gästabudet, där gocLdagspiltar fetmade på bekostnad
av »folket från jordkojan». Och den triumferande konsten,
dyrkad, älskad, beskyddad, återuppträdde lugn och glad i
baronernas salonger, under kyrkans kupoler och i
kloster-salarne, och slutligen under tiaren på en profan påve och
lysande furste: Leo X ...

O, sköna tider. . . för målare, bildhuggare, poeter,
charlataner, konstmakare och gycklare av alla kulörer!

Tider så olika våra, då det närvarande framåtskridandet
är mera prosaiskt än sentimentalt, handlingskraftigt och icke
grubblande, bättre förstående det nyttiga än det sköna (hör!);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt1/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free