- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 16. Likt och olikt. Del 1 /
304

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utifrån - Mitt Venedig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

304 LIKT OCH OLIKT

Pantlånekontoret; Manin eller Riksbanken; Fondaco
de’ Tedeschi eller Generaltullstyrelsen.

Jag vänder mig om åt Rialtobron, och med
annotationsboken i hand skriver jag upp varenda
färgton i panoramat för att icke låta mig sedermera narras
av minnets förgyllande förmåga.

Om verkligen till en början palats stod invid
palats, skulle perspektivet vara opåtalt vackert; men
nu passerar man tre rysliga ruckel, höga, fyrkantiga
som lådor, med fyrkantiga hål utan en list eller en
konsol och med låga tak, som ligga direkt på muren
som lock och på vilka står en enda skorsten ut i
takkanten, vilket ger huset ett uttryck av dumhet.
De gotiska husen äro sköna genom sina fönster och
balkonggrupper, loggier, men renässanshusen se
alldagliga ut, därför att stilen är så divulgerad in på
våra dagar.

Nu till färgen! Vattnet är grönt, smutsigt såsom
vid Röda bodarne eller än värre, ty canal grande är
en cloaca maxima, rännsten och kloak på en gång, i
vilken både slaskrör och andra rör mynna. Jag
refererar därför majskolvar, apelsinskal, kålblad,
linnelappar, hyvelspån och annat som varken ökar
färgverkan eller kan refereras. De svarta gondolerna ge
en djup svart fläck här och där, men
angörings-pålarne (pali) med sina urregnade, merendels vita och
blårandiga vertikallinjer stå icke fram så bjärt som
på målningarna, utan ögat måste leta upp dem.

De gotiska husen se ut som rostigt järn med
stora fläckar av möglig blomkruka, och
renässanspalatsens marmorplattor äro kartlagda av järnoxidul,
lavar, damm, sot, vilket allt sitter påsmetat ojämt,
i störande räta linjer när smutsen runnit, och i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt1/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free