Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utifrån - Familistèren i Guise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
328 LIKT OCH OLIKT
således ingen anledning att avskeda dessa, och
kvinnorna visade ingen lust till att stå framför de
glödande ugnarne eller bära smält järn i tunga,
bränn-heta formar och deglar.
Vad händer? De sutto kvar hemma utan
sysselsättning, utan barn eller kök. De uträttade
ingenting, men hade dock plats i styrelsen vid
bestämmandet över mannens genom eget arbete förvärvade
egendom. Kvinnan var sålunda emanciperad, men
till en icke arbetande överklass, som hade
förmynderskap över mannen. Det var rättigheter utan plikter.
Snart måtte de dock ha funnit att jämvikten var
rubbad, och därför begärde de tillbaka sina grytor
för att dock göra »gagn för födan». Ångköket
förföll, och grytorna kommo till heders.
Men nu i dessa dagar har herr Godin försökt
skaffa kvinnorna en arbetsmarknad. En mindre
farlig och mindre tung än gjuteriet. Han inrättar en
maskinstickningsfabrik, och därmed är ångköket å
nyo på tapeten, framkallat av nödvändigheten, och
jämvikten någorlunda åvägabragt i det nämnda
förhållandet mellan man och kvinna.
Sedan blir frågan, om en på konstlad väg
fram-bragt arbetsmarknad kan i längden äga bestånd.
Hela departementet Aisne idkar stickningsindustri,
och konkurrensen blir blodig. Men det får bli en
fråga, som kommer efter de andra frågorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
